I det sörmländska Julita två timmars bilresa från Stockholm ligger Segerhult. Så fort man svänger av stora vägen dyker skylten Segerhults Gård & Såg upp. På höger hand breder ett vidsträckt sädesfält ut sig och i fonden mot skogen syns gården och hönshuset. I företaget jobbar förutom de 13 500 vita Hyline-hönorna också Lars, Lars hustru Eva, Gisela som är anställd att sköta hönor och ägg, samt Giselas bror Christian som är allt i allo. Hönorna producerar cirka 230 ton ägg per år som säljs till Kronägg. På den 130 ha stora gården finns förutom ägg- och spannmålsproduktion också en verksamhet med såg och hyvleri.
Kycklingstall med förhinder
Tidigare bedrevs det konventionell spannmålsproduktion på gården men tiderna blev kärvare. Lars insåg att något måste göras åt lantbruket, det gick helt enkelt inte ihop. Valet stod emellan att arrendera ut marken eller hitta på något helt nytt. Pers kusin Anders hade en idé om att börja producera slaktkycklingar. Lars funderade över idén och föreslog Anders att de skulle bygga kycklingstallet tillsammans. Anders nappade och de slog sig ihop, projekterade för bygget och fick tillstånd för det nya stallet. Det blev dock inget kycklingstall då en granne överklagade beslutet. Lars insåg att det var en procedur som skulle dra ut på tiden, tid som inte fanns. I stället började de att bygga två mindre hönsstall för produktion av ägg, för vilka det inte krävdes någon miljöprövning. Åkermarken på 130 ha ställdes om till ekologisk spannmålsodling redan 2001 så hönsstallet byggdes direkt för ekologisk produktion. På så sätt kunde man använda den ekologiska hönsgödseln på åkermarken. I början av 2004 var bygget klart och hönsen kunde ta huset i besittning.
Krångligt bygge
Att bygga ett sådant här hönshus i egen regi var nog ett misstag, säger Lars. Jag var byggledare, och det var inte kul. Det hade antagligen blivit billigare om jag varit i sågen och någon annan haft hand om bygget. Alla regler om djurstallar gör det jättekrångligt. Mitt under bygget var jag också tvungen att hitta någon som kunde jobba med äggen och hönorna. När Gisela var på gården för att köpa virke frågade Lars, ”du kan väl komma hit och plocka ägg”. Ja, det kan jag väl göra, svarade Gisela då. Och så blev det. Ja, du ser, jag är inte professionell, säger Lars skämtsamt.
Larmande hönor
Hönorna kräver mycket passning, berättar Lars. I början fick jag nästan panik. Det larmade hela tiden och jag visste inte riktigt var jag skulle vara. Larmet varnar för en mängd saker, till exempel när det är för lite foder eller om el och vatten slutar fungera. Nu har vi installerat ett reservaggregat som startar själv om strömmen går.
| Foto: Gisela |
Mer tid med ekologiskt lantbruk
En positiv effekt av att odla ekologiskt är att jag bara behöver ha spannmål på två tredjedelar av marken, resten är gröngödsling, säger Lars. Det innebär att det blir lägre arbetsbelastning på hösten så jag hinner med sågen. Jag tror på ekologisk mat för framtiden men det beror på oss om vi kan marknadsföra den, fortsätter han. Vi försöker jobba mot konsument och tala om hur trevligt det är att ha djur på det här viset. Får man väl ut människor till gården som ser hur produktionen går till och att hönorna går ute tror jag att de ändrar sig.
Westernranch
Nu smids det nya planer i Segerhult. Planerna går ut på att bygga en stor Westernranch, med lassokastning, ponnyridning och inomhusarena för westernridning. Någon sådan anläggning finns inte tidigare i Sverige. Det kommer också att bli fler attraktioner runt omkring, så som att prova på att lasta timmer och gräva med en mindre grävare. Gisela får laga mat och mackor åt besökarna. Det är ett stort projekt som är tänkt att locka främst barnfamiljer. Befolkningsunderlaget är stort, det finns faktiskt tre miljoner människor inom en radie på femton mil, berättar Lars. Den största resursen här är det vackra öppna landskapet men för att det ska bestå måste vi ha kossor som håller det öppet. Om vi startar den här verksamheten kan vi hålla 100 kor som håller marken öppen, säger Lars och låter som en turistambassadör. De har låtit göra en förstudie inför projektet och söker nu efter olika alternativ att finansiera det.
| Foto: Åsa Odelros |
Mer hönor
Lars funderar också på att bygga ut hönsstallet för lika många hönor till. En förutsättning är att Gisela går med på det, säger Lars och tittar frågande på Gisela. Som det är nu behövs sidoinkomster för att det ska gå runt. Med rätt utrustning kommer det inte ta så mycket längre tid att sköta ytterligare 6 000 hönor.
Slakt med fotbollslaget
På Segerhult slaktas hönorna efter 18 månader. Hönorna slaktas av ett slakteri i Sverige och fraktas till Tyskland där de blir ekologisk barnmat och buljong. Inför slakten anlitas det lokala fotbollslaget, där Gisela är tränare, för att samla in hönorna och lägga dem i transportlådor. För det får fotbollslaget en krona per höna och det blir en snabb hantering. Från det att ”packning” påbörjas får det bara ta sex timmar innan de är slaktade, berättar Gisela.
| Per, Eva, Marcus, Lars och Gisela |
